Så ser mitt ”antirasistiska arbete” ut. Det är inte någon storstilad politisk kampanj för mig att verka mot rasism. Det handlar om att förmedla mina åsikter i vissa frågor och argumentera emot åsikter jag inte delar när jag får höra dem. Det tror jag är bra mycket viktigare än att slåss och demonstrera på gator och torg. Ultravänstern är helt besatt av vissa typer av politiska metoder. Vänsterpartiet och Ung Vänster vill inte ens diskutera med Sverigedemokrater. De tror på visselpipans politik. De tror på demonstrationsplakatens politik. Mer vänsterextrema grupper tror på våldets politik. De tror att en käftsmäll löser problemet med rasism och främlingsfientlighet. Det tror inte jag.

Nazister utgör ett reelt fysiskt hot mot arbetarrörelsen, utlandsfödda, icke-vita, hbt-personer osv.

Fascistister utgör även ett hot mot hela arbetarrörelsen genom sin splittring av arbetarklassen i svarta och vita eller svenskar och invandrare eller straighta och hbt osv.

Det är faktiskt ingenting som hindrar er från att arbeta antirasistiskt om ni nu tycker att det är viktigt. Jag tror alltså tyvärr om att du är ganska ensam helt enkelt.

Men det allvarligare i resonemanget är ändå att arbetet med antirasism borde vara opolitiskt. Rasisterna må vara extremhöger och jag vill gärna vara deras motsats, men jag vill inte vara extremvänster. Förstår du hur jag menar?

Att vänstern kuppat antirasismen kan väl bero på att högern inte arbetar med antirasism öht. Vilket säger endel.

Och precis som majoriteten (hoppas jag) är jag antirasist.

Men jag ser ett problem i att vänstern på nåt sätt tagit patent på antirasismen. Lite som högerextremisterna kapat svenska flaggan och nationalsången (två rätt menlösa symboler, men som förmodligen skulle göra mer nytta om de fick representera alla som bestämt sig för att bo inom landets gränser)

När något väldigt viktigt står på spel (främlingsfientlighetens spridande) känns det lite som att ni använder situationen till att fiska röster för andra frågor också. Det är lite Bush-retorik, ungefär – ni är antingen med oss (vänstern) eller så är ni med dom (rasisterna).

Är inte det ett problem?

Tror du inte att många av oss bor i dessa sk. ”invandrargetton”? Jag bor ex. i Alby som du garanterat skulle beskriva som ett sådant. Här är det väl inga som röstar på Sverigedemokraterna? Varför skulle vi göra det?

Jag tror många har en jävligt skev bild av hur det faktiskt ser ut i förorten, visst finns det stökiga förorter men generellt sett så är det inte på det viset. Alby t.ex. är ett väldigt lugnt område, har aldrig blivit utsatt för någonting här. Det värsta som hänt mig är att civilpoliser plockade mig när jag plankade tunnelbanan…

Att man hör mycket hemskt om förorten beror nog mycket på att ingenting annat kommer ut. Västra Södermalm (”Knivsöder”) är t.ex. ett utav Stockholms tyngst brottsbelastade områden, mycket mer så än vad de flesta sk. ”problemförorter” är. Men det är ju ingen som kallar Högalid för ett miljonprojektsområde (trots att det är precis vad det är) och mediabilden av ex. Hornstull präglas knappast av ungdomsbrottslighet trots att det är mycket mer förekommande där än i Alby.

Detta beror mycket på att journalistkåren är extremt koncentrerad till innerstaden och väldigt underrepresenterade i förorter och på industriorter. På västra södermalm bor det ex. 371 journalister vilket är 27.5st per 1000 hushåll. I hela Norra Botkyrka bor det 12 journalister, 0.8 per 1000 hushåll. Så den höga koncentrationen av journalister i ett område gör ingenting för att belysa den höga koncentrationen av brott, utan tvärt om. En annan faktor är förstås att det finns mycket mer att göra på Västra Södermalm än i Alby, här har vi de nödvändiga butikerna samt Subtopia och sedan 30 minuter in till innerstaden… det är allt.

Sedan så ÄR förstås de flesta invandrargrupper överrepresenterade i brottsstatistiken och det ÄR så att det bor fler ”kriminella” i de socialt nedsatta förorterna (oavsett om de är invandrartäta eller inte) än på säg Södermalm. (Flest kriminella bor det förmodligen på Danderyd dock, skulle gissa på ungefär 100% brottsbelastning i de fina områdena där, men jag kanske är fördomsfull)

Nåja, vad gäller Sverigedemokrater så bor de snarare i skånska småstäder och orter som Bjuv, Svedala, Trelleborg och Eslöv. Jag vet inte så mycket om dessa orter, men de är traditionella sossefästen (varifrån de flesta rösterna tagits) men inte speciellt invandrartäta. Vanligaste boendeformen är villa och de flesta har det helt okej ställt, men samtidigt har flera utav områdena drabbats av hyffsat hög arbetslöshet, företagsnedläggningar o.s.v. under 90-talet och det är väl därur som Sverigedemokraterna vunnit kraft. Inte främst p.g.a. missnöjet med invandringen utan snarare över de politiska partierna, samtliga av dem men först och främst sossarna som svikit arbetarklassen helt enkelt. Främlingsfientligheten tror jag för de flesta SD-väljare ändå är någonting sekundärt, om än en faktor. Men det är bara en gissning.

Utmärkt!!!