Makten och ägandet över media
Senast mediekoncentrationen i Sverige utreddes var 1997 till 1999. Då föreslog Mediekoncentrationskommittén att en särskild lag skulle införas utöver konkurrenslagen för att begränsa maktkoncentrationen. Men mycket kan hända på 10 år och i dagens högerpolitiska klimat låter ett sådant lagförslag näst inpå socialistiskt.
Samma år som lagförslaget lades ägde Bonniers nästan en tredjedel av den svenska dagspressupplagan, vilket bör jämföras med Rupert Murdoch som ägde cirka 30 procent av dagspressupplagan i Storbritannien. Sedan dess har lagförslaget hunnit begravas och mediakoncentrationen bara ökat (både i Storbritannien och i Sverige).
Att syna makten har för vänstern varit ett obligatoriskt arbete i vår kamp för rättvisa och demokrati. Därför var det också en stor framgång för oss när borgerliga riksdagspolitiker våren 2007 helt enkelt glömde bort att rösta mot det det förslag om en utredning av maktkoncentrationen på mediemarknaden som lades i riksdagen av Helene Petersson (s).
Att ett fåtal borgerliga näringslivsintressen äger det flesta utav våra TV-kanaler och tidningar bör också ses skuggan av att ägarna nu börjar ta sig allt större makt över själva innehållet.
Men när nu regeringens kulturproposition kom så var det dags att skörda resultatet utav regerings uppdrag att granska och analysera sveriges maktkoncentrationen på mediemarknaden. Men inför våra förväntansfulla ögon så fanns där blott ett litet stycke med hänvisningar till Radio- och TV-verket. Regeringen har helt enkelt trotsat riksdagens beslut och struntat i detta obekväma uppdrag.
Det är tydligt att det just nu sker ett borgerligt angrepp mot kulturen. Konstnärer skall marknadsanpassa sig, priserna skall öka och tillgängligheten försämras, samhällsdebatterande tidskrifter skall inte få bidrag och maktkoncentrationen på mediemarknaden skall inte granskas och absolut inte motverkas.
Det hela bottnar självklart i en kamp om vem som skall få delta i samhällsdebatten. En kamp om demokrati. Och det blir åter igen tydligt vilka intressen som högern representerar.
oktober 1st, 2009 at 21:17
Relevant artikel. Vill ta tillfället i akt och tipsa om Fria Tidningars granskning av ägandekoncentrationen av media i Sverige, som går att läsa här:
http://www.fria.nu/extern/bild/FriaTidningar-mediegranskning.pdf
oktober 1st, 2009 at 23:57
Jag tror och tycker att du och de som driver denna pucken ser hjärnspöken och röda skynken vid koncentrationen av ägande bland mediebolagen.
Bland annat: Just koncentrationen är nog inte så farlig då det endå inte ökar eventuella snedtramp, den låga nivån eller ”risken mot demokratin” är nog lika hög/låg sålänge vi har 4-5 mediehus i Sverige vilket vi har. Det jag menar är att de inte skulle bete sig bättre om vi delade upp dem på 10 istället för 4.
Icke att glömma: Om du hade koll eller inte stirrade dig blind ur vänstervinkeln så har 1. Traditionell mogulmediamakt ALDRIG VARIT MINDRE än idag. 2. ”demokratisk” läs gräsrot gått från Obefintlig till fullkomligt explosiv. Eller vad kallar du annars x miljarder bloiggar, twitter, fejjan osv osv osv. Kolla upp mediakonsumtionsiffrorna och se raset för gammelmedia tv, radio, print mot ”the buzz” folk som läser andra folk typ. Denna andelen har bara börjat. Schibsted, ett bolag som är bland de ledande mediebolagne i världen inom Nya Media är med på banan och börjar koncentrera en del makt i Sverige på webben, Bonnier et al är sååå körda här och konkurserna bland tidnings och TV bolag inom traditionell media står ju som spön i backarna över hela världen (läser du tidningar på rosa papper hade du märkt detta)
Ie, you should be happy därute på vänsterkanten! Mediebolaget den stora samällsfienden imploderar framför våra ögon.
Får jag vara syrlig så har väl aldrig riktigt trott vänstern velat ha 100% decentraliserad kommunikation. Fria nyheter och medborgardiskussion har varit en vacker vision för vänstern, men mest ett effektivt slagträ mot högern. Makt fungerar ju mycket bättre koncentrerad oavsett vem som använder megafonen… En röst, massa öron, ingen kritik. Bara den som inte har megafonen är sur och dålig förlorare.
Well, riktig demokrati på gräsrotsnivå har aldrig varit närmare, starkare än nu. Dock är det representativa demokratiaka systemet sååå tröttigt och irrelevant då all förändring pågår utanför systemen pga kvävningseffekten bla traditionellt politiska system har. Men detta är en helt annan diskussion
appropå, så är medieföretagen en av sveriges största arbetsgivare och största ”exportföretag” ie expanderar o äger o driver o bygger runtom i europa. Ok de sysselsätter en jävla massa klåpiga stockholmare som hade skjutits med kapitalisterna om era gamla röda härskare levt o verkat i sverige, men fan de ska oxo ha jobb! Sålänge mediebolagen är vettigt snälla är jag ok med dem, rejset pågår endå på webben o där fattar de knappt ngnting, maktförskjutningen är ett faktum och kommer bara gå snabbare och snabbare.
oktober 2nd, 2009 at 0:42
@ FJA
Jag har inte tid och ork att kommentera hela ditt inlägg. Mycket du skriver om medborgarjournalistiken är intressant. Men jag vill snabbt inflika att vi inte får glömma att det fortfarande är 1:9:90-regeln som gäller inom sociala medier på Internet.
Alltså 90% av alla deltagare är konsumenter av innehållet, 9% är kuratorer (arkiverar, sorterar osv) och endast 1% producerar nytt innehåll. Det blir lätt att teknikpositivismen tar överhand och man tror att det skett en demokratisk revolution i världen för att folk kan skriva 140 tecken långa twitterinlägg som slungas ut i etern.
oktober 4th, 2009 at 22:13
Hej Jesper,
Ja sorry för lång och fladdrig kommentar på din artikel.
Ditt inflick stämmer helt vilket såklart går att mäta på webben. Så koncentrationen är då ännu större på webben än ägarkoncentrationen bland mediebolagen, vilket är rätt sjukt då skillnaden är knivskarp såklart. Mediebolagen förbehåller sig själva rätten att ”äga” innehållet. Medan webben ger alla i hela världen chansen att engagera sig och göra sina åsikter höra i endera formen. Endå väljer bara 1% att aktiva ”engagera sig” alltså utöver uppdatera att man dricker vin på fejjan eller twittra om skit..
Här kan man ju spekulera cyniskt att den stora massan vill bli sondmatade och styrda över, och som jag skrev är kanske ett ägande över medlen mellan högern och vänstern bara konkurrens om att driva horden, aldrig befria den från all form av politisk boskapskötsel oavsett färg.
Det andra jag finner spännande som även du på vänsterhållet borde hålla med om är kunskapsklyftorna som bnu uppstår och ökar dramatiskt. Om vi lämnar inkomstklyftorna ett tag och istället kollar vad som till högsta grad ligger bakom dem från början. Då kunskapen mest bodde inom den akademiska världen slogs man för fri skola och allmän skolplikt. Men idag och framöver bor en försvinnande liten del av ”kunskapen” i skolan vilket ju gör att alla som ”vill” lära sig hur mkt som helst, kan det. kunskapen är fri för alla och finns på webben i någon form. Då kan man sen heller inte skylla på systemet, utan just din 1:9:90 comes into play. Några väljer att explodera sin kunskap och andra inte även om alla har samma tillgång… Sätter rätt mkt av höger vänster tjafset på spel och väldigt svårt blunda från då ”lika förutsättningar” till kunskap men extremt olika resultat mellan människor.
oktober 5th, 2009 at 10:42
@ FJA
För att klargöra så är interaktiviteten på internet och användargenererat innehåll mycket större än inom andra medier. Det är såklart en klar framgång för demokratiska processer. Detta trots att större mediebolag försöker motverka detta (t.ex. genom att sätta ratios på upp- och nedströmskapacitet i våra abonnemang, vilket strider mot Internets själva arkitektur).
Sen håller jag inte alls med ditt senare resonemang. Skolan är inte främst en faktasamling som man tillger eleverna. Tvärt om skapar skolan en förutsättning för att kunna ta till sig kunskap senare i livet på egen hand.
Inkomstklyftor bygger inte heller dessa på någon objektiv yrkeskvalifikation. Löneglidningen är sociala objekt som är påverkbara utifrån. 1900-talet är en fantastisk berättelse om hur arbetarklassen politiskt tillkämpat sig ett solidariskt lönesystem. Inkomstskillnaderna minskade ända fram till 70-talet. Och detta var inte för att arbetarna skaffade sig ett bildningsförbund utan för att man bedrev en ekonomisk politik som syftade till just att minska inkomstklyftorna.
oktober 5th, 2009 at 13:21
Tack för bra kommentarer!
Första delen om varför så otroligt få engagerar sig när kommunikationen är fri och du nu kan nå ut globalt är för mig ett mysterium. Men sannolikt är att samma devis gäller som går att se inom många andra områden: tekniken är långt snabbare än mänskliga beteenden. Det kommer kanske ta 10 år till innan vi slutar vara drones och bli sondmatade, ett system som skapats av allt från mediebolag till regimer som bygger på envägs masskommunikation. Old habits die hard. Förhoppningsvis är det så, annars blir man klart mer rädd för mänskligheten om alla möjligheter finns, men ingen bryr sig ett skit endå. 10 år till får vi nog vänta dock.
Skolan jobbar jag enormt fokuserat med just nu i nya webbprojekt och min erfarenhet säger mig att här kommer skolan tappa enormt. Tappa som i ha monopolet på utbildning och kunskapsintaget. Oavsett skolans förmåga nu och idag, kommer systemet att driva alla i samma fålla att för evigt vara kört. Man kommer kunna sätta ambitionen på att få upp maximalt elever över en viss nivå, men uppsidan kommer inte gå att cappa längre. Skillnaden i elevers kunskapsnivåer på ”uppsidan” kommer att variera enormt framöver och ingen kommer kunna stoppa det då ”kunskapen är fri” och inte är en politisk puck längre. Avpolitiserad kunskap där skolan tappar greppet blir jävligt intressant, ansvaret skjuts mer på individen hur det än faller sig.
Bra skildring av senaste 100 åren och den håller jag i mycket stor grad med om där vänstern och föreningsverksamheten varit avgörande! Frågan jag ställer mig är hur detta tar sig nya former när vi går in i ett kunskapssamhälle i långt större utsträckning än 50-talet osv. Samt transparensen kommer starkt det ser man överallt i näringslivet där jag befinner mig. Mikrostyrning, korrelation ersättning mot resultat och större transparens mellan varje enskild persons eller teams betydelse för bolaget och del av bolagets ersättning. Kunskap, förmåga, betydelse och resultat kommer att särskiljas, även i ett land som sverige där accuntability och performancekultureren är såå jävla ynklig.