Första maj är viktigare än Wanja
Drevet mot Wanja är ytterligare ett utslag för den individorienterade politiska journalistiken som dominerar dagens samhällsdebatt. Dess första och viktigaste offer, i det här fallet, är förhindrandet av en diskussion på strukturell nivå om ersättningar och ansvar inför medlemmarna. Om LO-basen ska avgå är, eller borde inte vara frågan. En avgång i sig löser ingenting. Snarare är det elitens frihet att prissätta sitt eget förvärv som är problemet.
Alldeles nyss tog Pappersavdelningen i Djupafors kritiken mot hanteringen av AMF-affären ett par steg ytterligare genom att ställa in årets första majfirande. Bland de frustrerade kommentarerna döljer sig en insikt om att problemet är större än Wanja men i dagsläget blir det ändå bara avgångskravet som formuleras konkret. Och nog handlar väl första maj om något mer än att visa lojalitet till LO-ledningen?
De senaste trettio årens markant ökade löneklyftor, orsakade av en aggressiv borgarklass i medvind och en arbetarrörelse på defensiven, har tillåtit vinster och toppersättningar bortom våra vildaste fantasier. Än så länge har vi, medborgarna, inte erbjudit annat än indignation över styrelseledamöternas förmenta girighet varför samma beteende med säkerhet kommer att fortsätta också i framtiden. Indignation allena minskar inte möjligheten för de rikaste tio procenten att berika sig, det krävs något annat för att det ska hända.
Sahlin och Baylans reaktion på AMF-affären, med krav på Wanjas avgång från styrelsen, är precis vad man kan vänta sig när dreven tillåts sätta agendan. Genom att utse en syndabock duckar s-ledningen för större och mer omfattande organisationsreformer, både på hemmaplan och i arbetarrörelsen som helhet. Ändå är det så självklart vad som måste göras.
april 22nd, 2009 at 20:00
En syndabock är någon som är oskyldig men får ta på sig andras fel och straffas för det. Kan man säga att LO-ordföranden är oskyldig? Då gäller det väl också näringslivspajsarna i AMF:s styrelse (under förutsättning att man kan visa att fel har begåtts)? Hela styrelsen borde väl ut och ersättas av folk som kan läsa och förstå relevanta dokument?
Drev är otrevliga, men den här historien är oerhört skadlig och nedbrytande och kommer i en tid när det verkligen skulle behövas uppbyggande krafter i stället. Ledningarna för SAP och LO verkar inte vara särskilt inriktade på det så egentligen borde hela gänget ut.
april 22nd, 2009 at 21:07
Centralt för liknelsen om en syndabock är att den genom ett rituellt offer tar på sig skulden för något som är större än den enskilda individen. Fackets brist på genomtänkta planer för t ex sina styrelser är ett sådant något.
Min poäng i artikeln är inte att beskriva vad ledningen förtjänar eller borde råka ut för, utan vad kollektivet som sådant ska göra för att inget liknande ska hända igen. En ny ledning förändrar ingenting i sig.
april 22nd, 2009 at 22:20
Läs värt från Arbetarens XX-bloggen: Förnamnssjukan vägrar dö ut