Det stämmer här. Jag begriper knappt hälften av de senaste posterna.

På vilket sätt är jag en slav om jag genom ett ömsesidigt kontrakt går med på att måla min grannes vägg för tusen kronor…? Jag är nöjd med det, och min granne är nöjd med det. Var ligger slaveriet?
Om det däremot existerar ett privilegiesystem i samhället som gynnar borgarklassen på arbetarklassens bekostnad kan vi börja prata om löneslaveri; ifall man ”på konstgjord väg” – dvs genom statliga ingrepp – tar bort alternativen till lönearbete, då förvandlas lönearbetet till löneslaveri. Det är väldigt orimligt att anse att vilken tjänst som helst som utförs mot en belöning är slaveri; det måste du väl nästan inse själv?

”Så länge löneabete existerar så existerar varusamhället, och människan i den som vara.”

Nej, människans ARBETE existerar som en vara (eller, snarare, tjänst). Och det är väl som sig bör? Jag får ju hellre betalt för mitt arbete, än jag utför det gratis. Tucker uttrycker det bra i tidigare nämnda artikel:
”Labor should be paid! Horrible, isn’t it? Why, I thought that the fact that it is not paid was the whole grievance. ”Unpaid labor” has been the chief complaint of all Socialists, and that labor should get its reward has been their chief contention.”

Men visst, skulle det fungera att alla bara arbetade efter förmåga och fick ta för sig bäst de ville efter behov skulle det ju vara underbart; håller man sig däremot i verkligheten verkar det kanske lite långsökt. Vilka incitament finns till arbete, när man fritt får ta för sig av, som Lenin skrev, ”en godtycklig mängd tryffel, bilar, pianon o.s.v. av samhället”? Det övergår till drömmande, och en evighet fördömd i kommunismens lägre stadium, som Marx skrev om i ”Kritik av Gothaprogrammet”, som inte alls är ett speciellt trevligt samhälle, där dessutom varusamhället i allra högsta grad fortfarande existerar; men på ett sätt som effektivt dödar alla framsteg och allt entreprenörskap. Är dessutom förmåga/behov-systemet överlägset bör väl detta helt enkelt slå ut lönearbetet genom att det är vad som gynnar människor mest? Varför förbjuda lönearbete? Jag föredrar, som anarkist, givetvis en modell där människor arbetar på det sätt de själv anser bäst; må det vara efter förmåga med lönesättning efter behov i de företag/kollektiv/kooperativ som föredrar en sådan ”lönesättning”, eller direkt ackordlön av företag/kollektiv/kooperativ som föredrar en sådan. Låt det system människor föredrar ”vinna”; eller ännu bättre – låt alla systemen leva vid sidan av varandra, hos de individer som föredrar respektive lönsättning!
Att man vill förbjuda alla andra alternativ betyder tyvärr ofta att man inte ens SJÄLV tror att man sitter inne på det bästa alternativet ;)

Anarkismen som förespråkad av t.ex. Benjamin Tucker har definitivt en klassanalys. Man ser privilegier och monopol som orsakerna till klasskillnaderna och alieneringen; och vill upphäva dessa genom att avskaffa privilegiesystemen och monopolen. Löneslaveri är negativt; lönearbete i sig är det inte. Att vilja avskaffa lönearbetet för att man ogillar löneslaveri är att klippa grenar när man bör dra upp rötter.

Du vill placera det hela inom politiken, inom samhället i en diskurs om krav och uppfyllelse, och hoppas på något sätt att kapitalismen rasar på köpet.

Att prata om ett brott med kapitalismen är tydligen abstrakt, även när attacken är riktad det sker i dess själva fundament, arbetet. Och det är inte konstigt att du uppfattar det så då du efterfrågar samhällsmkat byggd på just detta fundament, på kapitalismen. Därför räds du att attackera ekonomin och talar om faran med att ”ställa den på ända” vilket du tror jag vill. För då skulle den makt du eftersträvar också ställas på ända och du skulle stå med tvättad hals i snålblåsten.

Men vad är att vänta på en sida som denna där vänsterismen, politiken är legio annat än trötta realister som talar om krav och vi måste göra något och de som talar om ett brott med kapitalismen är frasradikaler, till skillnad från oss, vi är ansvarsfulla och vi jobbar för det ”konkreta”. Vilket betyder politik, politik och åter politik.

Ett recept vars framgång kan diskuteras…

Emil: En anarkism utan klassanalys är inget annat än politik. Inget annat än en lek med ord, en form utan innehåll.

Jag skulle hellre säga att det handlar om att ta bort arbetets beroende av kapitalet, vilket är vad som gör lönearbete till löneslaveri. Det är inte lönerna I SIG det är något fel på – det är borgarklassens utsugning av proletariatet som är problemet. Att detta har kommit att nästan bli synonymer i marxistiska kretsar är beklagligt, då lönearbete i sig inte är exploatering, utan enbart blir det under speciella förhållanden; dvs då en klass är gynnad och priviligierad i jämförelse med en annan genom statlig intervention. Marx var duktig på att framhålla skillnaden mellan produktionsmedel och kapital pga speciella förhållanden; men var sämre på att genom speciella förhållanden skilja på löneslaveri och lönearbete. Benjamin Tucker skriver angånede detta:

”If the men who oppose wages – that is, the purchase and sale of labor – were capable of analyzing their thought and feelings, they would see that what really excites their anger is not the fact that labor is bought and sold, but the fact that one class of men are dependent for their living upon the sale of their labor, while another class of men are relieved of the necessity of labor by being legally privileged to sell something that is not labor, and that, but for the privilege, would be enjoyed by all gratuitously. And to such a state of things I am as much opposed as any one. But the minute you remove privilege, the class that now enjoy it will be forced to sell their labor, and then, when there will be nothing but labor with which to buy labor, the distinction between wage-payers and wage-receivers will be wiped out, and every man will be a laborer exchanging with fellow-laborers. Not to abolish wages, but to make every man dependent upon wages and secure to every man his whole wages is the aim of Anarchistic Socialism. What Anarchistic Socialism aims to abolish is usury. It does not want to deprive labor of its reward; it wants to deprive capital of its reward. It does not hold that labor should not be sold; it holds that capital should not be hired at usury.”

Men då är jag å andra sidan inte marxist heller, utan anarkist; så jag tror inte på att ”avskaffa” någonting alls, utom de statliga privilegierna borgarklassen har under kapitalismen. Vill folk lönearbeta får de hemskt gärna göra det; vill folk avskaffa löner i sina företag eller samhällen är de fria att göra det ;)

Det finns inga bra arbeten, lika lite som det finns dåliga. Bara lönearbete i tusen och en olika varianter, och det handlar inte om att ta bort de så kallat dåliga arbetena utan att avskaffa lönearbetet i sig självt.

I övrigt är människors val av sexuella lekar, vare det sen BDSM eller ”wet sex”, knappast något som jag som kommunist har något att göra med. Att överhuvudtaget lägga moraliska aspekter på det är att helt sälja sig en transcendent moralism, vars enda syfte är att passa in sexualiteten i kapitalets eviga behov av expansion.