En stad bakom galler?
Under flera månader har boende i förorten Aspudden i södra Stockholm kunnat ta del av musikkvällar, konstutställningar, barnaktiviteter, filmvisningar och lokalpolitiska möten i Aspuddsbadets lokaler. Igår möttes besökarna istället utav stängsel, plåt och avvisande skyltar.
Fram till i tisdags har nämligen Aspuddsbadets lokaler ockuperats utav aktionsgruppen Rädda Aspuddsbadet, i protest mot att idrottsnämnden med Madeleine Sjöstedt (FP) i spetsen beslutat om att riva badhuset. För att protestera mot rivningen har ockupanterna valt att öppna upp badet för allmänheten och fylla det med kultur och aktivitet för de boende i Aspudden. Men igår valde idrottsnämnden att köra ut aktionsgruppen och ta tillbaka badhuset.
Aktionsgruppen har utan resultat försökt föra en dialog med idrottsnämnden och Madeleine Sjöstedt, vilka inte visat sig intresserade av att komma fram till en lösning tillsammans med badhuset och dess besökare. När idrottsnämnden igår gick in i huset valde de först att skicka polis på ockupanterna och spärra av ett stort område runt om badhuset. Allt för att slippa möta upprörda aspuddsbor och badgäster.
Traditionellt sett brukar det vara ockupanter som barrikaderar och stänger in sig i hus. Men i det här fallet ser vi det motsatta. Det är ockupanterna som öppnat upp ett hus för allmänheten och kommunen som valt att bygga barrikader för stänga folk ute. Detta verkar vara en ny trend i Stockholm.
För en vecka sedan ockuperades nämligen ett rivningshotat hus i Rinkeby av dess lokalbefolkning, under kravet ”Rinkebyhuset åt rinkebyborna”. Aktionsgruppen Rinkebyhusets vänner öppnade upp huset och tillsammans med andra rinkebybor arrangerades yogakurser, Chilensk folkdans, diskotek, streetdancekurs och öppen kaféverksamhet.
Samma öde väntade dock även Rinkebyhuset. Kommunen valde att skicka polis på rinkebyborna, istället för att föra en dialog med dem. Och från och med i fredags är huset tomt, omringat av stängsel, barrikaderat och dekorerat med igenspikade fönster.
I min egen förort Farsta påminns jag om detta varje gång jag går förbi Västbodaskolan. En skola som tidigare var full av lekande och lärande barn står nu tom och barrikaderad. Trots protester och en ockupation som under en helg öppnade upp skolan för basketturneringar, live-musik och biovisningar valde politikerna att ta ifrån oss möjligheten att använda skolan och dess mark som en social mötesplats. Den stora skolgården med sin basketplan och många lekplatser har idag stängslats in så att inga barn längre skall kunna leka, spela eller klättra där.
Vi ser alltså två starka rörelser i Stockholm. En som vill öppna upp staden och fylla den med deltagande kultur och möten mellan människor. Och en annan som vill stänga igen, lägga ned, stängsla in och avgiftsbelägga.
Vilken av dessa rörelser vill du vara en del av?
6 kommentarer
