Kommentarer till Management-by-otrygghet

Av: Magnus

Magnus — Wed, 13 May 2009 12:41:00 +0000

Mera om Centerpartiet och attacken på LAS och arbetarnas anstälningstrygghet: http://www.arbetarklass.se/text_c_och_slakten_av_las.html

Av: Daniel

Daniel — Tue, 12 May 2009 07:58:48 +0000

Beträffande Kulturarbetaren: Det är väl klart att semantik, klimatångest och pseudoleninistiskt stöd till reaktionära ”motståndsrörelser” är viktigare än klasskamp. Fattas bara.

Av: Daniel

Daniel — Tue, 12 May 2009 07:56:39 +0000

”Ytterligare en cynisk parallell till parlamentarisk demokrati; den gode och inkännande chefen rådfrågar sina anställda innan han fattar sina beslut.”

Sådär höll ju rektorn på vårt gymnasium på hela tiden. Den onde med mustaschen alltså, inte den inkompetente närkingen. Det var nog en av de viktigaste grejerna jag lärde mig i gymnasiet: Innebörden av parlamentarisk demokrati. Tycker du som rektorn är det demokrati, tycker du inte som rektorn kör han över dig.

Den andra grejen av värde jag lärde mig var att det går att fiffla och mygla hur mycket som helst och komma undan, däremot kostar det på om man utmanar makten offentligt, blandar in medier osv.

Av: Oman

Oman — Tue, 12 May 2009 07:17:11 +0000

Tack kulturarbetaren för att ni ser till att kvinnopolitik främst är en fråga om semantik! Skönt att ni finns.

Av: salka

salka — Mon, 11 May 2009 20:24:02 +0000

Ok, Josefin. Jag tar till mig detta, även om jag faktiskt är helt säker på att jag skulle ha skrivit likadant om en av snubbarna.

Av: Josefin

Josefin — Mon, 11 May 2009 19:59:26 +0000

En liten parentes angående användningen av kvinnliga politikers förnamn. Det ser så himla mycket bättre ut om efternamn alternativt förnamn och efternamn nämns istället för bara ”Maud”. Bra inlägg på arbetarens xx-blogg om detta: http://www.arbetaren.se/xxbloggen/?p=220

Av: Oman

Oman — Mon, 11 May 2009 14:04:04 +0000

Hittills har jag inte jobbat på så många ställen som hållt på med medbestämmande och medarbetarinflytande. Men uppåt i samhällsstegen verkar det vara vanligt förekommande. Ytterligare en cynisk parallell till parlamentarisk demokrati; den gode och inkännande chefen rådfrågar sina anställda innan han fattar sina beslut. Kanske till och med i moderiktiga medarbetarsamtal om han är riktigt progressiv. Det sägs att svenska företag är mycket demokratiska. Precis samma förhållanden som de verkliga makthavarna har till folkflertalet och våra rituella val och omröstningar.

Av: Andresín

Andresín — Mon, 11 May 2009 11:08:37 +0000

Bra artikel! Bara för att verktygen hamnat i händerna på arbetsköpare och klassförädare betyder inte att de inte kan fungera som verktyg längre. Det är bara att ta dem tillbaka.

Hälften av domarna i arbetsdomstolen är ju utsedda av arbetstagarsidan. Tyvärr märks det alltför sällan.

Av: salka

salka — Mon, 11 May 2009 10:52:30 +0000

Klart jag ville Calle. Jag försöker att inte lägga mig i debatten här i kommentarsfältet. Men jag tycker det är jättebra när det kommer in tankar och synpunkter, särskilt sådana som tar debatten vidare. Så gör som Calle ni andra också: säg vad ni tycker här! :)

Av: calle

calle — Mon, 11 May 2009 10:46:50 +0000

Eftersom Salka ville att jag la upp kommentaren så gör jag så :
Det finns andra sätt att se länken mellan marknadsekonomin och den borgerliga samhällsordningen. Parlamentarismen kan ses som en kalkering på aktiebolaget, En aktie – en röst. Fascismen kan ses som arbetsorganisationen överförd på ett samhälligt plan. Detta förklaringssätt omsluter de sidor som din lärares (lånade) teori inte kan hantera och ger också en förklaring till skiftena mellan parlamentarism och fascism. calle