Egen härd är guld värd
Från den 1 maj ska det bli möjligt att äga sin lägenhet. Precis som en villa. Fast på fjärde våningen. Det kallas för ägarlägenheter.
Ett incitament att bygga fler hyreslägenheter.
De som har pengar över ska bli småskaliga hyresvärdar. På detta sätt hoppas regeringen öka antalet hyresrätter. Men om nu inte stora företag inte finner det lönsamt att bygga hyresrätter, hur skulle enskilda personer kunna få tillräcklig avkastning på en enda lägenhet? Vi kan vänta oss en grå hyresmarknad där ägarna till dessa lägenheter hyr ut till ockerpriser. I alla fall så länge som det råder ett fenomenalt stort utbudsunderskott på lägenheter, främst i storstäderna. Ägarlägenheter kan inte anses vara effektivt resursutnyttjande när det gäller att skapa en större hyresmarknad för vanligt folk. Det är bara ytterligare ett sätt, och mycket påtagligt sådant, för vissa att berika sig på andras desperata behov av tak över huvudet. Att tro att enskilda hyresvärdar inte skulle vilja ta ut oskäligt höga priser, som vår kära justitieminister Beatrice Ask verkar tro, är bara naivt.
Man får större frihet att göra vad man vill med lägenheten.
Hyra ut den ja. Men annars? Inteckna lägenheten? Man kan låna till en bostadsrätt idag. Man kan inte inteckna den , men likväl låna större delen av marknadsvärdet. Är det en lånekarusell vi vill skapa? En stabil förening kommer säkerligen att stå högst i kurs hos banken även en lång tid framöver.
Ägarlägenheter finns på kontinenten.
Jag har precis varit i Lissabons rikaste förort. Ägarlägenheter så långt ögat når. Invändigt ser lägenheterna ut som Bo ‘01, utvändigt som ett ghetto. Individuellt ägande i uppstyckade fastigheter ger det resultatet. Samma sak i varenda bostadsområde på kontinenten med ägarlägenheter jag besökt. Varför ska man bry sig om fasad och trappuppgång när ägandet inte sträcker sig utanför lägenhetsdörren? Även om så kallade samfälligheter ska ansvara för det gemensamma så kan vem som helst räkna ut att det kommer skita sig i längden. Ponera att fastigheten behöver upprustas för 5 miljoner. Vem ska ta lånet? Samfälligheten har inga tillgångar att inteckna vilket en bostadsrättsförening har. Om en person har topplånat sin lägenhet och inte får ta mer lån? Eller kanske inte vill? Det räcker att en person i huset väljer att säga nej så faller hela systemet. Tillslut är kåken i så dåligt skick att det påverkar värdet på varje enskild ägarlägenhet. Men då är det för sent att göra något. Slå upp spelteori i en grundkursbok i nationalekonomi så har du ägarlägenheternas framtid i ett nötskal. Systemet funkar säkert så länge allt pekar uppåt. Men med tanke på den höga volatiliteten på bostadsmarknaden i Norge och Danmark där ägarlägenheter dominerar, sitter vi snart nog med förfallna kåkar i Stockholm också.
Hur man än vänder och vrider på fenomenet ägarlägenheter så är det ett sämre alternativ än bostadsrätter och hyresfastigheter vad det gäller effektivt utnyttjande av resurser, samhälliga såväl som privata. Det är ett ineffektivt sätt att öka utbudet av bostäder och kommer att leda till att en allt störrre del av privatekonomin läggs på boende istället för konsumtion. Möjligtvis är det en bra metod att destabilisera bostadsmarknaden så att marknadshyror införs. Men det är också det enda.
Jag tänker inte föra hela resonemanget här men ni vet vad baktanken är. Precis densamma som att sälja ut allmännyttan. Gör man en liten kapitalist av varenda jäkel så konserveras samhället. Kolla på England, där den sista progressiviteten försvann efter att Maggie Thatcher slumpade bort hela allmännyttan på 80-talet.
Den som äger gör inte revolution. Därför älskar vissa att äga. Mer än andra.






mars 14th, 2009 at 10:53
Har i Australien ar de flesta lagenheter agarlagenheter och jag kanner inte alls igen din beskrivning. De flesta lagenhetskomplex ar mycket valskotta. Vet inte riktigt vad som ar skillnaden md Lissabon men helt klart fungerar agarlagenheter utmarkt!