VIDEO: Radikal skolkamp i Sverige

I många år har elevrörelsen i Sverige varit tämligen loj. Inte ointresserad, mest orkeslös. Några få gånger har det hänt att grupper av elever knutit an till aktuella frågor och skapat konflikt. Exemplen är emellertid få.

1999 gick eleverna på Latinskolan i Malmö ut i strejk. Det var en protest mot nedskärningarna inom skolan, som i Malmö tog oerhörda proportioner. Situationen var ohållbar. Och när kommunledningen vägrade ge skolorna det ekonomiska stöd som behövdes för att kunna bedriva undervisning i enlighet med skollagen, var kamp och konfrontation enda utvägen.

2007 genomförde Jönköpings elevsyndikat en facklig blockad på Per Brahegymnasiet i Jönköping. Klassrummen på skolan uppfyllde inte de krav som arbetsmiljölagen ställer på skolklassrum. Och skolledningen var inte intresserad av dialog. Inte ens en polisanmälan gjord av en elev mot skolan för dålig luft och dålig ljudisolering fick ledningen att reagera. Då fann eleverna att direkt aktion var enda sättet att göra någon skillnad.

Dessa två händelser inspirerade eleverna på Bäckängsgymnasiet, som hösten 2007 genomförde en skolstrejk och demonstration mot att politikerna i Borås hade infört ordningsbetyg. Eller återinfört, beroende på hur man ser på det. 1969 var det politiska etablissemanget överens om att betyg i ordning och uppförande var föråldrat. Men tydligen kan det, 30 år senare, tjäna på ett utmärkt sätt när en politiker vill göra karriär inom ett parti. Hela debatten om ordning och reda, har varit ett sätt för politiker att knycka enkla populistiska poäng. Det är en debatt som inte i onödan ska ges näring, därför poängterade de strejkande eleverna ofta att det var själva demokratiprojektet som var huvudpoängen med protesten. Att hitta sätt att organisera skolelever.

På Bäckäng lyckades man hitta sätt att kanalisera sitt budskap, och under parollen ”det räcker inte att ha rätt, man måste få rätt också” varslade de om strejk för att få igenom sin ståndpunkt.

En grupp som kallade sig ”Förenade Klasskamrater”, med elever från Bäckängsgymnasiet, organiserade stormöten i skolans aula där de lät ansvariga politiker bemöta elevernas åsikter. Kraven som eleverna ställde
trycktes upp på affischer och flaggor: ”Inga ordningsbetyg – i stället vill vi ha fler lärare, mindre klasser och mer resurser till skolan!”

De skrev också debattartiklar till Borås Tidning och Göteborgs Posten, medverkande i TV-debatt med skolborgarrådet Lotta Edholm i programmet Skolfront och arrangerade, som avslut på protesterna, en endagsstrejk på skolorna i Borås. Jag, Johan Frick, var en av dem som ledde protesterna. Året därpå, 2008, mottog jag Gunnar Elvesonpriset för mina insatser i det som främst var uppvisning i elevdemokrati.

På Sjuhäradsfestivalen 2009 deltog jag med en föreläsning om att göra sig hörd i det offentliga rummet, och drog då många paralleller till den kamp som jag och eleverna förde Bäckäng 2007. Men jag gav också mer generella tips och trix om att nå fram med sitt budskap i ett snårigt medieklimat. Om man inte samtycker med politiker och de beslut som de fattar, utan vill påverka i en annan riktning, då krävs det att man når ut till så många som möjligt och på rätt sätt. Det handlar om allt ifrån att lära känna olika kampformer till att korrekt handskas med mediakontakter.

Här ovan finns en film med föreläsningen på knappt 30 minuter.

Min publik var inte särskilt frågvis, vilket jag däremot tror att Dagens Konflikt läsekrets är. Passa på att ställ era frågor i kommentera-fältet. Det finns gott om fakta, detaljer och strategitänk som jag inte hann/förmådde dela med mig av under föreläsningshalvtimman.