En tragisk tragedi
Mot bakgrund av att finanskrisen gett Planka.nu en tillströmning av nya medlemmar, och delvis hjälpts av SL:s nya kampanj mot plankning, så har Planka.nu getts mycket medieutrymme de senaste dagarna. Senast var det Plankas Christian Tengblad mot Timbros Johnny Munkhammar i Nyhetsmorgon, och det var en på många sätt ytterst märklig debatt.
Det är svårt att redogöra för hur märklig diskussionen är, och det finns ju på youtube för er alla att titta på, så jag tänkte nöja mig med att kommentera en av de saker Munkhammar påstår. Låt mig börja med SL:s nya kampanj – de har ju helt rätt i allt de säger. ”Det kostar massvis med pengar att bygga infrastruktur för kollektivtrafik – därför bör den betalas gemensamt”. Man kan inte annat än hålla med och de som allra mest konsekvent driver den linjen är ju de som vill se en skattefinansierad och därmed avgiftsfri kollektivtrafik.
Det skulle kosta lite mer pengar för dem som har mycket pengar, och lite mindre pengar för de som har mindre. Därtill skulle vi spara in hundratals miljoner på spärrar, avgiftskontrollanter och dyl. Det skulle därtill vara en jämförelsevis oerhört billig miljöreform med stora resultat. Alla vinner, eller? Vilket för oss till Munkhammar. Han är helt övertygad om att han förlorar, och det beror på ett inbyggt fel i idén om kollektiva processer.
”Det är väl belagt att om man inte har avgifter på offentliga tjänster så leder det till stort överutnyttjande.” Det är tydligen så väl belagt att han inte vidare behöver belägga det, eller för den delen ge några exempel på överutnyttjande som skulle vara överförbara på kollektivtrafiken. Han upprepar bara med stoiskt tålamod ”Det är MYCKET VÄL belagt”.
Det är inte utan att man påminns om Kristina Axén-Olins förklaring till att museibesöken ökat så mycket när avgifterna togs bort, ”det kan ju finnas de som går flera gånger”. De här okynnesbesöken på museum, såväl som de som åker tunnelbana fram och tillbaka utan att egentligen komma någonstans, är ett vanligt förekommande retoriskt element i högerns idédebatt.
Oftast så faller de tillbaka på en artikel av Garrett Hardin från 1968, ni känner säkert igen titeln ”The tragedy of the commons”. I denna oerhört ofta refererade och återpublicerade artikel så påstås Hardin bevisa att om något är för billigt, i det fallet gemensamt betesmark i England, så kommer alla att försöka slita åt sig så mycket de kan utan hänsyn till kollektivet – varpå betesmarken kommer överutnyttjas och boskapen dö. Hardin säger sen att det är den oundvikliga följden av denna typ av gemensamma resurser som inte fördelas enligt individuella äganderätter.
Nåväl, som så ofta vad gäller artiklar som denna så har de flesta nyliberaler aldrig tagit sig längre än titeln. För likt Munkhammar så lägger Hardin inte fram ett endaste bevis för varför det oundvikligen måste gå på detta vis, han ger inte heller konkreta historiska exempel på att det ska ha gjort det. Historiker som tittat på det engelska jordbruket talar istället om en allmänningarnas triumf, att jordbruksmarken i århundraden framgångsrikt skötts av samfälligheter. Det finns ett enda historiskt exempel på en tragedi, men då var det välbärgade ”entreprenörer” som medvetet överanvände jordbruksmark för att försämra fattigare grannars position inför framtida privatisering och inhägnande.
Hela resonemanget bygger dock i grunden på ett antagande – alla människor är intresserade av att gynna enbart sig själva och kommer att göra det, till och med på bekostnad av andra, om de bara får chansen. Därför säger Munkhammar att han hellre ser att den enskilda människan får ta sina pengar och därigenom bestämma själv; enligt honom tar skatter ifrån den enskilde bestämmanderätten och gör det olönsamt att arbeta.
Vad ska man nu säga om det här argumentet? För arbetarklassen i västvärlden har det relativt sett lönat sig allt mindre att arbeta de senaste 25 åren. Under den tiden har en allt större andel av den totala produktion tillfallit en allt rikare procent, trots att människor arbetat såväl hårdare som mer produktivt. Relationen till skatterna är nästan inverterad, ju lägre skatterna blivit desto större har orättvisorna i denna fördelning blivit. Välfärdsinstitutioner som sjukvård, skola och kollektivtrafik har för denna del av befolkningen varit ett sätt att omfördela en liten del av den orättvisan.
De resurser som på det sättet förmedlas genom skatter är underordnade en demokratisk process. Nu behöver jag väl knappast påpeka att den demokratiska processen är oerhört bristfällig, men den är trots alla sina brister ändå snäppet bättre än den rena marknad där finansiell makt avgör allting.
Ett annat argument som Munkhammar kommer in på är att privat verksamhet skulle vara mer diversifierad (hans egen kavaj mot den statliga tröja som Tengblad har?) och att den också skulle vara mer effektiv. Det är ännu ett exempel på ”mycket väl belagt” upprepat nonsens, och jag får lov att återkomma till det. Till dess är det värt att minnas att det verkligt tragiska med ”the tragedy of the commons” är att en så illa argumenterad analys fått ligga till grund för politiska reformer som fått verkligt tragiska konsekvenser.
Läs mer:
Appell, ”Hardin’s Myth of the Commons: The Tragedy of Conceptual Confusions.”
Neeson, Commoners: Common Right, Enclosure and Social Change in England, 1700-1820.
juli 22nd, 2009 at 0:14
Det är så intressant att det var just Munkhammar som tog upp att den absolut största delen av kollektivtrafiken redan är skattefinansierad. Det frågas ju ofta vem som ska betala för kollektivtrafiken, men det är självklart exakt samma människor som ska betala, det handlar bara om hur det ska betalas — och Christian lade ju tydligt fram argument till att det spelar väldigt stor roll för hur en viss ”vara” eller ”tjänst” passar in som en pusselbit i resten av samhället, och att det handlar om hur vi vill ha det i allmänhet.
Det tråkigaste är att vänstern så ofta beskylls för att ha ideologiska baktankar med vår politik, som om högern är helt pragmatisk. Och som du tar upp är det här ju ett lysande exempel på den idé som högern har om hur ekonomin fungerar. Enligt min förståelse är det här med att saker nödväntingtvis måste kosta någonting väldigt centralt för 1900-talets liberalism, det är något slags psykologist spärrsystem som ska förhindra att folk inte låter kranen stå på och rinna hela dagen bara för att vattnet är gratis. Typ.
Och det är illa med högerns människosyn. Jag känner mig själv väldigt bitter och cynisk, men om djur kan ha gåvoekonomier där individerna av ren välvilja till gruppen delar med sig av värdefulla saker, och denna välvilja blir ihågkommen och tillbakabetald flera år senare, vittnar det då inte om att vi människor bör ha någon slags kapacitet att klara av att hjälpas åt kring de saker som är allmänna? Varför inte ta hela steget ut, anpassa systemet för att maximera de individuella friheterna genom gemensamma initiativ?
Och det är ju ingen som tvingar Munkhammar att ta spårvagnen istället för sin bil, om det nu var det som hans jämförelse med tröjan betydde. Han väljer ju själv. Poängen är att många andra inte har lyxen att välja mellan bil och vagn, och det blir särskilt absurt när man som Jesper inte har möjligheten att ta sig till arbetsintervjuer inom systemets ramar. Snacka om att skjuta sig i foten. Undrar om inte staten har nåt medaljskåp i nån vrå nånstans som de i hemlighet är stolta över: fyra olympiska guld och tre silver i att fotskytte.
juli 22nd, 2009 at 10:20
Spara in hundratals miljoner på spärrar och dylikt? Kom igen, verklighetskontroll tack.
juli 22nd, 2009 at 11:03
Henrik >>> Här är din verklighetskontroll: http://planka.nu/vad-tycker-vi/rapporter/till-varje-pris
Är det så konstigt att spärrar, kontrollanter, vakter, det nya ”SL-Access” och alla andra grejer som idag finns i Stockholms kollektivtrafiken enbart för att kontrollera biljetter kostar enorma summor?
juli 22nd, 2009 at 11:19
Henrik: Varje spärr kostar mellan 75-200 000 i investeringskostnader, med dragning åt de senare då det är såna som för närvarande installeras. 5-15 spärrar per uppgång, 1-4 uppgångar per station. Lägg till det underhåll för ca 20 miljoner om året.
Lägg till det biljettkontrollanternas och spärrvakternas lön.
Där har du din verklighetskontroll.
juli 22nd, 2009 at 16:45
Borde inte det innebära att folk med månadskort redan i detta nu är ute och okynnesåker?
juli 22nd, 2009 at 17:35
Mycket bra poäng Mike.
”Okynnesåker” gör man om man inte har någon annan stans att ta vägen. Om nu folk inte har nåt bättre för sig, eller måste åka tunnelbana hela dagarna för att hålla sig varm, så är det något annat som är fel i samhället. Dessutom är det ju knappast svårt att okynnesåka i dagens läge med eller utan kort om man nu skulle vilja det eftersom det är så barnsligt lätt att planka.
De rika håller hårt i sina pengar. De har inget intresse av allmäningar för de kan redan betala för sig. Dom vill inte att vi ska få smaka på nolltaxans ljuva frukter för då kan vi få mersmak.
juli 24th, 2009 at 18:17
Frågan varför just kollektivtrafik ska vara helt avgiftsfritt. Varför inte mat och kläder? Det behöver man ju ännu mer än transporter, kan man väl påstå Jag säger inte detta för att raljera, utan för att man måste problematisera saken en smula. Sen är frågan vilka resor som ska nolltaxas. Ska jag (som bor i Malmö) kunna resa gratis till Hamburg eller Helsingborg eller både och?
Sen är det väl frågan om inte bevakningen kommer att kosta ännu mer i en kollektivtrafik utan avgifter. Det blev i alla fall så i Örebro, när man testade nolltaxa där på kvällarna. Sen bor inte alla i Stockholms län, det kan vara värt att minnas. Vi i Skåne har inga spärrar. Man kan såklart säga att något är fel i samhället om det finns utslagna och missbrukare som kommer att värma sig i kollektivtrafiken om den blir gratis. mitt förslag i så fall är attbörja med att upprusta missbruksvård och göra mer åt hemlösheten innan man eventuellt tar bort avgifterna i kollektivtrafiken.
juli 24th, 2009 at 18:59
Anders: En uppenbar skillnad är ju att kollektivtrafik är en kollektiv vara, till skillnad från privata varor som mat och kläder. De flesta argumenten finns i en grundkursbok i mikroekonomi: Låg marginalkostnad (kostnad av att ytterligare en person reser kollektivt) , stordriftsfördelar (en stor aktör är effektivare än flera små, gäller för i princip all infrastruktur), negativa externaliteter (kollektivtrafik är betydligt miljövänligare än privatbilism), positiva externaliteter (samhällsvinst av en utbyggd kollektivtrafik så folk tar sig smidigt till och från jobbet) osv. På frågan om vilka resor som ska nolltaxeras är svaret så många som möjligt och helst alla. Bevakningen blir kanske lite dyrare av att fler åker kollektivt, men den kan inrikta sig på att bekämpa stöket istället för att jaga plankare. Införande av nolltaxa enbart helgkvällar kan vara en dålig ide för att helgkvällar är stökiga, snarare än att folk blir stökiga av att åka gratis. Sen har du en poäng om de sociala problemen, som orsakar både missbruk och får ungdomar att klottra ner bussar på kvällarna. Ifall nolltaxa kan synliggöra de problemen genom att några borgare börjar ”överutnyttja” kollektivtrafiken som oss andra när den är gratis, och på så sätt upptäcker en ny verklighet där inte alla sitter i varsin bil och förpestar miljön, så kan det va en bra grej på lite sikt.
juli 25th, 2009 at 14:37
Anders : Jämförelsen med Örebro är inte vidare lyckad. All forskning runt nolltaxa visar att det blir ekonomisk vinning först i större städer (t.ex. Stockholm). Vilket inte betyder att det inte finns andra vinster med nolltaxa i småorter.
I storstockholm används en betydande del av bussresan till biljetthantering. Att kliva på och av i samtliga dörrpar utan biljettkontroll skulle leda till fler turer med samma resurser. Mindre friktion i resandet och en mer effektiv kommunikation skulle även leda till stora samhällsekonomiska vinster. Sådana variabler räknas sällan med i SL’s beräkningar kring taxeringssytemet. Vilket gör dem till haltande och icke tillförlitliga.
Läs gärna rapporten Till varje pris? som går igenom spärrsystemets effekter i stockholms lokaltrafik:
http://planka.nu/vad-tycker-vi/rapporter/till-varje-pris
juli 26th, 2009 at 0:13
Bra skrivet. Fri kollektivtrafik ligger mig varmt om hjärtat och jag är glad att planka m.fl faktiskt gör avtryck i debatten.
juli 28th, 2009 at 20:24
Snälla, länka inte till planka.nu, dom har ingen trovärdighet alls. Det planka.nu gör är att driva arbetarklassen rakt i famnen på högern. Ingen vidare strategi. Det finns nämligen inte någon opinion för gratis kollektivtrafik bland vanligt folk. Folk föredrar att betala några spänn och vill framför allt att trafiken ska finnas, vara trygg och säker och snabbt ta oss från A till B. Det jag kommer att jobba för politiskt är att taxorna fryses och därmed på sikt sänks och att bilisterna får det svårare att ta sig in i städerna. Ska mer skattepengar in i verksamheten, så tycker jag att de ska användas till att göra trafikutbudet större.
juli 28th, 2009 at 23:40
Anders: det är problemet med stora delar av vänstern. Klart ”vanligt folk” tycker såna saker, men har du på något sätt koll på hur stor procent som tycker att kollektivtrafiken ska vara gratis? Har du koll på vad som vore bäst? Att anta att det ”vanligt folk” ska tycka är rätt, är värdelöst, populistiskt och bullshit! Då låter man DN Debatt bestämma vad som är normal politik, media sätter debatten i ett samhälle där arbetsplatserna hålls tysta och tv:n dominerar våra liv.
När sossarna uppstod ur arbetarrörelsen vid 1900-talets början så var det ur folks livssituation man skapade rörelsen och frågorna. På det sättet blev det som förut av liberalerna verkade tokigt och extremt, som välfärd och a-kassa, verklighet! Hur tror du annars att det ska gå till? Tror du på allvar att vi kan vinna över borgarna på deras planhalva?
juli 29th, 2009 at 11:01
Anders : Om du hade läst Planka.nu’s rapporter hade du sett att mer skattepengar främst skulle kunna användas till att öka utbudet och bygga ut kollektivtrafiken. Det är också just detta som Planka.nu arbetar för. De jobbar nämligen parallellt med nolltaxafrågan och en mer human och miljövänlig stadsplanering.
Att du bevisligen inte tagit del av rapporterna eller Planka.nu’s arbete påverkar tyvärr också din trovärdighet. Dessutom har jag svårt att se varför en Malmöit skulle vara en bra representant för ”vanligt folk” i Stockholms kollektivtrafik. Jag väljer nog att lyssna på de organisationer som faktiskt organiserar kollektivtrafikanter i Stockholm (planka.nu, kollektivtrafikant sthlm osv.)
juli 30th, 2009 at 18:42
Tanken om frikollektivtrafik är såklart i botten god. Anledningen till det är att den bygger på den mest vetenskapliga ekonomiska modellen: Marxistisk ekonomi.
Tyvärr så osar det opportunism a la alternativvänster om hela denna debatten. Samhällsproblemen löser sig inte genom att fokusera på ETT samhällsproblem. Hela systemet (det kapitalistiska) tryter. det är SYSTEMET Munkhammar borde försvara och Tengblad kritisera i TV 4. Kapitalism eller icke kapitalism.
augusti 2nd, 2009 at 19:13
Så hanna, om nu marxismen är den mest vetenskapliga, hur har ni löst kalkyl- och informationsproblemet? Och svaret på den popperska frågan om falsifierbarhet?
Munkhammar vill precis som sin motdebattör förändra systemet. Alltså ska han inte försvara det nuvarande. Och hans ideologi säger att pengarna/resurserna måste tas någonstans ifrån, där någon genom att sätta egna pengar på spel kan göra en bättre avvägning av vad de ska användas till.
Visst vore det trevligt om det kollektivtrafiken var ”gratis” (inget är någonsin gratis) men om det krävs att den som tjänar mer än jag betalar mer i skatt så måste jag säga nej tack. Det vill jag inte ha på mitt samvete.
augusti 5th, 2009 at 0:50
”Så hanna, om nu marxismen är den mest vetenskapliga, hur har ni löst kalkyl- och informationsproblemet?”
Hur har ni löst ert eget? Marknader är bevisat dåliga på att effektivt allokera resurser. Marknadspriser är godtyckliga och irrationella och marknadsekonomin som sådan saknar framförhållning och målorientering, den är blott reaktiv på olika typer av marknadssignaler.
Arbetsvärden som kalkyleras med moderna datorer är avsevärt mer exakta än marknadsvärden och beräknas mycket snabbare. En modell på ett sådant system har skisserats upp av ekonomiprofessor Allin Cottrell och doktorn i datavetenskap Paul Cockshott i boken ”Planhushållning och direktdemokrati”. Ett med dagens mått mätt primitivt system utvecklades i Chile under Allende-regeringen det sk. ”Project Cybersyn” men det förstördes efter en kort period.
”Och svaret på den popperska frågan om falsifierbarhet?”
Nu har väl Popper inte så värst mycket status inom vetenskapsteorin längre och jag vet inte vilken marxistisk teori du menar inte går att falsifiera, men om man konsekvent skall tillämpa det popperanska falsifikationskrititeriet så finge man som Imre Lakatos påpekat avfärda praktiskt taget all vetenskap från vetenskapen, undantaget den rent formella logiken och delar av matematiken. Trots att Popper var först med att klart formulera den hypotetiskt-deduktiva metoden så tycks han inte dragit de rätta konsekvenserna av den då han betraktade vetenskapliga teorier som logiska konstruktioner snarare än som modeller som fastän de prövades deduktivt var induktiva till sin natur; ett enda faktum som inte helt logiskt överensstämmer med teorin är nog för att man genast och fullständigt måste förkasta den.
augusti 9th, 2009 at 22:42
Tack för tipset om Appell’s artikel. Det finns en hel bok (minst) mot Hardin: Elinor Ostrom: Governing the commons, som har blivit en klassiker på området. Det kan för övrigt tilläggas att Hardins förslag till lösning var militärdiktatur som såg till att folk höll sig i skinnet. Något för Munkhammar kanske?
Naturligtvis skulle kollektivtrafiken spara pengar på att betalas helt över skatten. Det är ju redan politiskt beslutat var linjerna ska gå och hur ofta, så det är meningslöst att använda pengabetalningar som nån sorts marknadsindikation.
Det enda den fisförnäme skulle kunna ha att andraga är att om det är gratis att komma in i systemet skulle en del gott folk som inte har något val kanske använda det som natthärbärge. Men det är säkert billigare att lösa detta problem efter vart än att betala för ett dyrt biljett- och biljettkontrollsystem.
augusti 13th, 2009 at 22:55
andreas wedin: visst, pengarna/resurser måste tas någonstans ifrån. Till exempel genom avkastning av jordens alla naturresurser som alla födda människor har jämlikt moraliskt anspråk på. När är det förresten dags för den där engångslikaomfördelningen av jordens alla naturresurser som nyliberalismens chefsideolog Nozick själv erkände var en nödvändig följd av hans lära? När kommer en glassig Timbro-rapport om DET?
augusti 22nd, 2009 at 14:54
”Om det är skattefinansierat så är det gratis”. Ni är för roliga och gulliga. :-)
augusti 22nd, 2009 at 17:24
Tomi: ja det kan man fråga sig. Åtm Johan Norberg har ju pushat för markreformer, vilket förstås är en viktig sak i världens fattigaste delar.
Däremot, ge upp ordet ”nyliberal”. Det verkar inte betyda något och vi är många liberaler/libertarianer som visserligen tycker Nozick pekat på bra saker, men som han OCKSÅ sa själv: det är inget färdigt system han visar i sin gamla bok, utan ett försök att utforska naturrättsresonemangen.
Angående kalkylproblemet, nej de har inte löst det. Kalkylproblemet (åtminstone i Mises version) är ett logiskt problem, inte ett praktiskt.
Och nej, Poppers hela lära är inte särskilt poppis längre. Att vetenskapliga teorier ska öppna för falsifikation är däremot särskilt omstritt.
februari 12th, 2010 at 17:54
Är enormt trött att se SL helsidor med relam i bl.a Metro
där man ständigt klagar på plankning där dom visserligen med all rätta säger att man skall göra rätt för sig dvs att man skall betala
Men är det ingen som reagerar på ensidigheten i ingånget avtal mella resenär och transportör som köp av biljett innebär? SL hävdar alltså missbruk av transport tjänst när resenären plankar men betydligt vanligare är att när resenär betalar så uteblir motprestationen dvs transport från punkt A till Punkt B på utsatt tid! KUNDEN BETALAR I FÖRSKOTT FÖR EN VARA/PRODUKT/TJÄNST HAN INTE FÅR – Är inte detta bedrägeri?